torsdag 13 februari 2014

Inlägg A - Nyhetsvärdering

Nyhet 1: Avlivning av giraff

Förra veckan rapporterades det i flera medier, svenska såväl utländska (BBC, CNN, Daily News mm.), om en ung giraff på Köpenhamns zoo med ett tämligen dystert öde. Giraffen med namnet Marius skulle avlivas för att undvika inavel då giraffbeståndet i parken ansågs vara alltför högt. Efter avlivningen skulle giraffköttet bli mat åt djurparkens lejon.

Även om djurparken rapporterar att det hör till vanligheten att avliva djur då och då på grund av inavel så upplevs beslutet som oväntat och dramatiskt.

Att en giraffs öde blir publicerat som nyhet i så pass många medier kan ha att göra med att det inte är en händelse som är speciellt komplicerad att förstå sig på och som sker under ett kort tidsförlopp. Därmed faller nyheten in under nyhetsvärderings-principen lättbegriplig och enkel som Björn Häger skriver om i boken Reporter – Grundbok i journalistik (2009).

Ett gulligt djur som en giraff engagerar. Är det dessutom ett gulligt och oskyldigt djur som ska dödas väcker det starka känslor hos allmänheten. Det går att se genom att dels läsa de upprörda kommentarer som finns kopplat till artikeln och dels de hot som djurparkens ägare har fått utstå. Att giraffen dessutom efter sin död ska bli kastad åt lejonen späder på dramatiken. Journalisten och mediakritikern Walter Lippmann anser att en lyckad nyhet ska kännetecknas av att den skapar just känslor.

Andra djurparker erbjuder sig att förbarma sig över Marius och hans levnadsöde blir en slags följetång för publiken att engagera sig i. Tidningar söker också en mix av olika slags nyheter. Häger (2009) skriver att tidningar fyller kvoter och ser till att blanda tungt och lätt med stort och litet vilket kan ha påverkat att giraffavlivningen har fått ta plats i nyhetsflödet.

Vidare innehåller historien även en konflikt, vilket Håkan Hvitfelt hävdar är en drivande faktor i berättelser och gör att värdet på nyheten höjs. Skarpa protester framkallades eftersom många inte kunde förstå syftet med avlivningen och ville rädda livet på djuret. Djurparken menar att Marius inte är ett unikt fall då de avlivar omkring 30-40 djur årligen av samma anledning. Som försvar nämns också avskjutning av hjortar i Danmarks skogar samt de alla köttdjur som slaktas dagligen. Så här finns det också en underliggande konflikt i händelsen. Dubbelmoralen där det görs skillnad på djur och djur. Samtidigt tror jag att Marius öde går att se som en symbolik för ett problem som kan sättas in en bredare kontext. Det väcker en etisk fråga om djurparkers existens: Är det rätt att hålla djur i bur?    

Sammanfattningsvis tror jag att nyheten har publicerats på följande grunder: 
- Lättbegriplig
- Oväntad
- Konflikt
- Väcker känslor
- Nyhetsmix

Nyhet 2: Alice Babs bortgång

Tisdagen den 11 februari 2014 nåddes vi av nyheten att den folkkära sångerskan Alice Babs har gått ur tiden. Händelsen blev en klockren nyhet på de flesta nyhetssajter. Kanske just för att den uppfyller flera av de nyhetskriterier som Håkan Hvitfeldt med flera har sammanfattat. Dödsfallet är ett färskt, nytt och överraskande avslöjande som tidningarna kan förmedla. Enligt kommunikationsforskaren Henrik Prakke värderas händelser som inträffat nyligen i tiden högre. Detta är enligt närhetsprincipen.
 
Det inträffade är även enkelt och lättbegriplig. Sångerskan var 90 år gammal och dog förmodligen av ålderdom, inga konstigheter här. Nyhetsvärdet ökar också eftersom det finns en så kallad elitperson eller kändis i fokus. Speciellt någon som är så pass omtyckt som Alice Babs var. I detta fall figurerar det också andra elitpersoner som källor vilka kommenterar Babs bortgång och karriär. Bland annat Barbro Svensson, Bosse Larsson och Georg Riedel vilket ger ett ytterligare perspektiv på händelsen.

Som tidigare nämt ska en bra nyhet väcka känslor och det är något en bortgång gör. Här tror jag även att tragiken kring Babs sista tid i livet, präglat av alzheimer, ryms.

Vi minns och sörjer och kanske drar vi paralleller till andra personer som har lämnat oss. Sedan går det inte heller att förneka att denna typ av incident har ett marknadsintresse. Tabloidrubriken kommer att sälja lösnummer.

Sammanfattningsvis tror jag att nyheten har publicerats på följande grunder:  
- Oväntad
- Nyss inträffat
- Lättbegripligt
- Elitperson fokus
- Elitpersoner källor
- Väcker känslor
- Säljer


2 kommentarer:

  1. Jag tycker du har en bra och tydlig genomgång av båda artiklarna, och väl genomtänkta argument varför du valt dem och varför de publicerats som nyheter. Angående artikeln om giraffen så håller jag med dig i dina argument, och Hägers argument, när det gäller djur. Allra tydligast påverkas vi av utsatta djur och media spelar ofta på att djur väcker känslor. De flesta av oss har ju en stark empati för söta, oskyldiga djur som utsätts för något hemskt av oss människor. Även att artikeln tydligt tar med giraffens namn anser jag spela på att väcka känslor, det är inte "bara" en giraff bland alla andra djur på djurparken, utan han har ett namn och genast blir det mer identifierbart för läsaren. Självfallet blir också den geografiska närheten en bidragande faktor till att just vi läsare i Sverige och Norden engagerar oss lite extra i denna nyhet, även om det har blivit en stor nyhet i många andra länder också, än vi kanske skulle göra/gör när det gäller djur som avlivas på djurparker i länder längre bort.

    /Sofie Liljeborg

    SvaraRadera
  2. Hej Julia,

    Bra val utav artiklar. Roligt att du har valt olika typer av artiklar som påvisar olika anledningar till varför just de artiklarna har publicerats. Du har ett bra resonemang och det är bra att du kopplar din argument till de teorier som finns i kurslitteraturen vilket gör att du får en bra grund att stå på. Du skriver klart och tydligt och det är lätt att följa med i ditt resonemang. Bra med en sammanfattning av vad du har kommit fram till i slutet för att på så sätt knyta ihop säcken.

    Sophia Guerra

    SvaraRadera